Frihet för Kurdistan

Igår var det utrikespolitisk debatt i riksdagen och jag höll ett anförande om situationen för mänskliga rättigheterna i Turkiet. Nedan kan ni läsa mitt tal som jag höll från talarstolen.

Herr ålderspresident!

Sedan 1730-talet har Sverige diplomatiska relationer med Turkiet. Egentligen kan förbindelserna spåras ännu längre tillbaka i historien. Turkiet är inte bara ett land med viktigt geopolitiskt läge. Det är också ett semesterparadis som flera tusen svenskar åker till varje år.

Sedan 1999 har Turkiet kandidatlandsstatus till EU, vilket ställer krav på att kandidatlandet följer Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter och uppfyller Köpenhamnskriterierna, som innebär politiska och ekonomiska villkor som ett kandidatland måste uppfylla för att kunna bli medlem i EU.

Tyvärr rapporteras det dagligen om kränkningar från Turkiet där folkvalda, fackliga aktivister, kvinnorättsaktivister och journalister blir fängslade på helt odemokratiska grunder.

I dag ligger Turkiet i konflikt med nästan alla sina grannländer. I Syrien har Turkiet ockuperat de kurdiska områdena, bland annat Afrinprovinsen, vilket är ett brott mot folkrätten. Tusentals människor har tvingats till flykt, och det rapporteras dagligen om allvarliga kränkningar och brott mot mänskliga rättigheter.

Irakiska Kurdistan flygbombas dagligen under förevändningen att man för krig mot terrorismen. De kristna minoriteterna som assyrier, syrianer, armenier och aleviter har fortfarande inskränkta rättigheter, och det är fortfarande tabu att diskutera folkmordet på kristna som skedde under första världskrigets slutår.

Konflikten med Grekland om gränsdragningar i Medelhavet och situationen på Cypern är två andra frågor som då och då blåser upp.

Herr ålderspresident!

År 2016-2017 genomfördes stora författningsändringar i den turkiska konstitutionen. Sedan 2017 styrs Turkiet med ett presidentsystem som innebär att presidenten kan styra med dekret, utse viktiga domare, upplösa parlamentet och på egen hand införa undantagstillstånd.

Enligt Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter i Turkiet, som publicerades i februari månad 2019, har dessa författningsändringar och införandet av ett nytt exekutivt styrelseskick lett till att rättsstatens principer har försvagats och att granskande och balanserande funktioner har urholkats.

Sedan 2016 har flera folkvalda politiker blivit fängslade, bland annat ledarna för oppositionspartiet HDP, Folkens demokratiska parti, Figen Yüksekdag och Selahattin Demirtas. I november 2018 slog Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast att den kurdiske politikern Selahattin Demirtas bör släppas ur turkiskt fängelse. I domen klargjordes att Selahattin Demirtas har fängslats på godtyckliga grunder.

Herr ålderspresident!

Vid sidan av fängslandet av meningsmotståndare hotar nu den turkiska konstitutionsdomstolen två legala politiska partier med förbud. Den motivering som presenteras av domstolen är att partierna har ordet Kurdistan i sina partibeteckningar. Det är två partier som heter Kurdistans frihetsparti och Kurdistans socialistiska parti, PAK och PSK.

Den turkiska konstitutionsdomstolen menar att ordet Kurdistan hotar den turkiska statens enhet och undergräver den nationella säkerheten.
Det är två vanliga åtalspunkter som används för att tysta ned oppositionella i Turkiet. Det här är en motsägelsefull inställning med tanke på att de nuvarande kurdiska provinserna i Turkiet kallades Kurdistan fram till 1930.

Det fördes en politik som var färgad och influerad från Europa, särskilt av de framväxande extrema nationalistiska rörelser som kulminerade i fascism och nazism. Ett land, ett folk, ett språk och en religion. Återigen märks och hörs dessa tankegods i Europa och delar av världen och inte minst från Turkiet.

De politiska partierna PAK och PSK har sedan fyra år tillbaka verkat legalt i Turkiet och deltagit i de senaste lokalvalen. Båda partierna avvisar väpnad kamp, tror på den parlamentariska metoden och verkar för ett demokratiskt Turkiet som garanterar kollektiva rättigheter för religiösa och etniska minoriteter och rätten till självbestämmande för kurderna.

Ett förbud mot dessa partier skulle bli ännu ett bakslag för de progressiva rörelser som kämpar för ett demokratiskt Turkiet. Det är med en fri opposition Turkiet på allvar kan göra anspråk på att bli en del av EU. Med en opposition som sitter i fängelse, en inskränkt yttrandefrihet och med fortsatt krig i Syrien och Rojava bör drömmen om ett medlemskap i EU bli alltmer avlägsen.

Herr ålderspresident!

Sverige är inte en isolerad ö. Det som händer i omvärlden och speciellt i ett område inte alltför långt från Sverige påverkar även oss här hemma. Därför är det viktigt att den svenska regeringen fortsätter med sitt engagemang speciellt med den feministiska utrikespolitiken när det gäller kampen för demokrati, fred och frihet i delar av världen som behöver det.

(Av Kadir Kasirga)

ZIMANÊ TIRKÎ BOYKOT BIKE

Tu ji êrişa tirkî birastî jî aciz î?

Tu kurdê/a Ewropayê:
– Bi zarokên xwe re û di nav xwe de bi kurdî bipeyive!

– Zarokên xwe bişîne kursên zimanê kurdî!

– Zarokên xwe fêrî xwendin û nivîsîna kurdî bike!

– Her şev li malê 10 deqîqa pirtûkeka kurdî bixwîne!

– Her şev 10-15 deqîqa çîrokeka kurdî ji keça xwe re, ji kurê xwe re bêje!

– Malê tirkî nekire!

Tu bixwe rêyên boykotkirina tirkî bibîne!

Tu kurdê/a bakurê Kurdistanê yî û li bakurê Kurdistanê yan li Tirkîyê dijî?
-Tu nikarî li derve bi kurdî bipeyivî? Tu tim nikarî bi kurdî bipeyivî?

Li malê bi zarokên xwe re bi kurdî bipeyive:

– Her şev li malê 10 deqîqa keça xwe, kurê xwe fêrî hejmarên kurdî bike: 1 (yek) 2 (du-didu) 3 (sê-sisê) 4 (çar) 5 (pênc) 6 (şeş) 7 (heft) 8 (heşt) 9 (neh) 10 (deh)

– Her şev li malê 10 deqîqa navên rojan bi kurdî fêr bike: YEKŞEM-DUŞEM –SÊŞEM-ÇARŞEM-PÊNCŞEM-ÎN-ŞEMÎ

– Her şev li malê 10 deqîqa pirtûkeka kurdî bixwîne!

– Her şev 10-15 deqîqa çîrokeka kurdî ji keça xwe re, ji kurê xwe re bêje!

– Ji keça xwe re, ji kurê xwe re bêje: Dilê min. Bîbika çavê min. Cegera min ûwd. (ji bîr neke, keça te, kurê te heta mirinê van gotinên te ji bîr nake)

– Her şev temaşeyî zincîrefîlm (dizi) ên tirkî neke!

Tu bixwe rêyên boykotkirina tirkî bibîne!

Tu kurdê/a başûrê Kurdistanê yî?
– Dev ji Ibrahim Tatlises û stranên tirkî berde!
– Eger alternatîv hebe malê tirkî nekire!

Tu bixwe rêyên boykotkirina tirkî bibîne!

Av Rezîm Kerîm

Apo Sincar

Det är med oerhörd sorg jag fick nyheten om Apo Salmans martyrskap (2018.03.21). Han blev ännu ett offer för det system vars förtryck av kurder inte går att beskriva med ord. Ett system som har förslavat och internerat ett helt folk på cirka 50 miljoner i öppna anstalter sedan 100 år.

Apo var mer en kamrat snarare än en polare. Jag träffade honom för cirka 10 år sedan och vi kom i kontakt med varandra under olika aktiviteter. Han var väldigt fin och ödmjuk som person. Han hade glimten i ögat och leendet fanns oftast där på läpparna. För några år sedan hörde jag att han hade begett sig till bergen. Han lämnade det land som andra kallar för världens bästa för att bege sig till fronten och ett liv i det otrygga och ett ständigt hot om att bli bragd om livet. Varför? Denna fråga bör man ställa sig, varför dessa ungdomar med hela livet framför sig lämnar det trygga och väljer att möta döden. När man finner svaret på det då kommer omvärlden säkerligen komma på lösningen av det fascistiska problematiken som Turkiet och stater som Turkiet står för.

Må Apo funnit ro i sin själ hos gud, må Gud gett honom friheten hos sig.

För evigt 

Jag vandrade genom världen på min resa,

Utan dig.
Så ville jag ta med mig det dyrbaraste från dessa platser till dig.
Men inget där var värt dig,
Inget där var fint nog,
Och inget där var tillräckligt ärbart för dig min älskade.

Så jag tog med mina omtankar,
Mina upplevelser,
Min saknad och kärlek.
Från alla de ställen jag besökte, nedpressad i en sten och i en rosblad.

Det är i de jag bringar min kärlek tillbaka till dig.
Ty den är orubblig likt en sten och len som en rosblad.
För att du är min och jag din.
Där möts våra vägar.
Upphöjt över marken.
Nära varandra, jätte nära så att våra läppar möts. Så att våra andetag korsas,

Så att våra dofter blandas i en orkan.
I nuet och för evigt.

Din N//

Kurdiska namn

barn

  • Navên mêra (male)

  • Afer

  • Agah
  • Agir
  • Agirî
  • Ajar
  • Ajeng
  • Ajîyan
  • Akam
  • Alan
  • Alaz
  • Alber
  • Aldar
  • Alîshêr
  • Alvan
  • Amanc
  • Amed
  • Amojger
  • Apo
  • Aram
  • Aran
  • Aras
  • Araz
  • Ardan
  • Ardelan
  • Ardî
  • Ardil
  • Arêz
  • Arî
  • Arjan
  • Armanc
  • Artûsh
  • Arûn
  • Aryan
  • Ashît
  • Ashtî
  • Aso
  • Avan
  • Avdar
  • Avshîn
  • Avzêl
  • Aza
  • Azad
  • Azî
  • Azwer
  • Azwîn
  • Babîr
  • Babûr
  • BaÇîn
  • Bad
  • Badil
  • Bafel
  • Bager
  • Bagir
  • Bagok
  • Baha
  • Bahoz
  • Bajen
  • Bala
  • Baldar
  • Banî
  • Baram
  • Baran
  • Barav
  • Baresh
  • Barî
  • Barnas
  • Barsaz
  • Barzan
  • Basam
  • Bashîn
  • Bawan
  • Bawer
  • Baxewan
  • Baxteran
  • Bayîz
  • Baz
  • Bazan
  • Bazean
  • Bazhat
  • Bazî
  • Bazîn
  • Bazît
  • Baziyan
  • Bêbak
  • Bêdad
  • Bêdar
  • Bedirxan
  • Bedran
  • Behî
  • Behmen
  • Behram
  • Behremend
  • Behwan
  • Bêjen
  • Bêjewan
  • Bejno
  • Bêkend
  • Bêkes
  • Bêlan
  • Belên
  • Bêmal
  • Bendewar
  • Bendî
  • Bendo
  • Bênewa
  • Beng
  • Bengîn
  • Berbest
  • Berdan
  • Berfan
  • Bêrîvan
  • Berjan
  • Berkar
  • Berken
  • Bernas
  • Beroj
  • Berpa
  • Berpal
  • Bertal
  • Bertan
  • Bêrtî
  • Berwan
  • Berwar
  • Berxo
  • Berxwedan
  • Berz
  • Berzan
  • Berzenc
  • Berzend
  • Besam
  • Bêsaran
  • Beshat
  • Bestî
  • Bêwar
  • Bextewar
  • Bextîyar
  • Beyanî
  • Beyar
  • Bijar
  • Bijûn
  • Bijwên
  • Binar
  • Binav
  • Binyat
  • Biradost
  • Biram
  • Bîrdar
  • Bîrhat
  • Birîndar
  • Birsa
  • Birûsk
  • Biyan
  • Bizan
  • Boran
  • Botan
  • Bozan
  • Bozo
  • Bûban
  • Cango
  • Cano
  • Canso
  • Cejnî
  • Çekan
  • Çekdar
  • Çeko
  • Çeleng
  • Cembelî
  • Çêner
  • Cengî
  • Cengo
  • Çetîn
  • Çeto
  • Chekrî
  • Choman
  • Cîgerxwîn
  • Cîhan
  • Çildar
  • Cindî
  • Çira
  • Çirîsk
  • Ciwan
  • Çîya
  • Coban
  • Comerd
  • Cotkar
  • Cotyar
  • Cûdî
  • Daban
  • Dadyar
  • Dager
  • Dal
  • Dalgerd
  • Daner
  • Dara
  • Daran
  • Darko
  • Dêber
  • Delîl
  • Deloxan
  • Dengdar
  • Dengir
  • Deno
  • Deran
  • Derav
  • Derbest
  • Dêrik
  • Dersîm
  • Devîn
  • Dewran
  • Deza
  • Dîdem
  • Dijwar
  • Dilawer
  • Dilbirîn
  • Dilciwan
  • Dildar
  • Dilêr
  • Dilez
  • Dilger
  • Dilgesh
  • Diljen
  • Dilo
  • Dilodîn
  • Dilshad
  • Dîmen
  • Dirbas
  • Dirbaz
  • Diyadîn
  • Diyako
  • Dîyar
  • Dîyarî
  • Egîd
  • Egît
  • Elind
  • Elwand
  • Endam
  • Erdahan
  • Erdalan
  • Erdem
  • Erez
  • Êrîsh
  • Espar
  • Evîndar
  • Eyaz
  • Felat
  • Ferat
  • Ferhat
  • Ferman
  • Fero
  • Ferzende
  • Filît
  • Firat
  • Firya
  • Gare
  • Gazîn
  • Gerdî
  • Gerdîn
  • Gerdûn
  • Gernas
  • Goran
  • Hana
  • Hawar
  • Hawrê
  • Hayîdar
  • Hebûn
  • Hêja
  • Hejar
  • Hekar
  • Herdem
  • Hesgir
  • Heval
  • Hevgîn
  • Hevind
  • Hewar
  • Hewreman
  • Hezo
  • Hindirîn
  • Hishyar
  • Hîva
  • Huner
  • Hunermend
  • Jan
  • Jêhat
  • Jîndar
  • Jîr
  • Kajaw
  • Kajîn
  • Kalî
  • Kanewar
  • Kanîwar
  • Kardo
  • Kardox
  • Karmend
  • Karwan
  • Karzan
  • Kawa
  • Kejo
  • Kendal
  • Kesra
  • Kevîn
  • Keya
  • Keyo
  • Koban
  • KoÇber
  • KoÇer
  • Kocero
  • Kosret
  • Kotan
  • Kovan
  • Koyo
  • Kurdo
  • Laser
  • Lawîn
  • Lêzan
  • Lezgîn
  • Lolan
  • Loran
  • Malek
  • Mamko
  • Mamo
  • Mêhvan
  • Mem
  • Merdan
  • Merdcan
  • Merdo
  • Mêrgewer
  • Merjîn
  • Mertal
  • Merwan
  • Mêrxas
  • Mezdar
  • Mîr
  • Mirad
  • Mîran
  • Miraz
  • Mîrhem
  • Mîrko
  • Mîro
  • Mîrsaz
  • Mîrza
  • Mûnzur
  • Nalî
  • Nalîn
  • Narî
  • Nasraw
  • Navda
  • Navdar
  • Navîn
  • Navzad
  • NêÇîrvan
  • Nemird
  • Nenas
  • Neshwan
  • Newaf
  • Newroz
  • Newzad
  • Nezar
  • Nîbar
  • Nijdar
  • Nîwan
  • Noyan
  • Nûhat
  • Olvan
  • Ozan
  • Paldar
  • Pale
  • Palewan
  • Palîn
  • Parêz
  • Payan
  • Payedar
  • Pejan
  • Pelweþan
  • Perwer
  • Pesar
  • Peyman
  • Pîro
  • Pola
  • Polan
  • Ragir
  • Rajan
  • Raman
  • Ramîn
  • Rangar
  • Rêbaz
  • Rêbend
  • Rêber
  • Rebwar
  • Rêdan
  • Rêdî
  • Rêdûr
  • Rehshan
  • Rêkan
  • Rêkewt
  • Rênas
  • Rengo
  • Reshwan
  • Reşo
  • Rêving
  • Rewan
  • Rewanshêr
  • Rewez
  • Rewîn
  • Rêzan
  • Rindo
  • Ristem
  • Rizgan
  • Rizgar
  • Rizvan
  • Robin
  • Rociwan
  • Roder
  • Rodî
  • Rohan
  • Rohat
  • Rojan
  • Rojat
  • Rojbar
  • Rojdar
  • Rojen
  • Rojêr
  • Rojhat
  • Rojhilat
  • Rojxan
  • Rojyar
  • Ronas
  • Ronî
  • Roshan
  • Rostem
  • Rotinda
  • Rozerya
  • Rûbar
  • Rûmet
  • Rûpak
  • Rûşen
  • Rûshen
  • Sahan
  • Sahîn
  • Salar
  • Saman
  • Sefîn
  • Sefkan
  • Şemer
  • Semîr
  • Senger
  • Seraza
  • Serbaz
  • Serbest
  • Serbilind
  • Sercan
  • Serdar
  • Serdesht
  • Serfiraz
  • Serger
  • Sergewaz
  • Serhed
  • Serheng
  • Serhildan
  • Serhing
  • Serîyas
  • Serkan
  • Serkar
  • Serkeft
  • Sermend
  • Sêro
  • Sertac
  • Sertan
  • Sertav
  • Sertîf
  • Sertîp
  • Şervan
  • Serwer
  • Serxan
  • Serxwebûn
  • Şêrzat
  • Şevhat
  • Seywan
  • Shabal
  • Shad
  • Shadman
  • Shamal
  • Shawgar
  • Shaxan
  • Shemal
  • Sherefxan
  • Shêrko
  • Shervan
  • Shevder
  • Shînwar
  • Shivan
  • Shoreþ
  • Sîdar
  • Sîmurg
  • Sîpan
  • Şîrvan
  • Şivan
  • Siwar
  • Sîyahposh
  • Sîyamend
  • Sîyar
  • Sodir
  • Soran
  • Sorav
  • Şoreş
  • Sozdar
  • Suran
  • Tajdîn
  • Teyran
  • Tîrêj
  • Tîrvan
  • Tofan
  • Vejen
  • Vîndar
  • Warhêl
  • Welat
  • Werzan
  • Xanemîr
  • Xebat
  • Xelat
  • Xemgîn
  • Xerdel
  • Xerîb
  • Xerzan
  • Xeto
  • Xeyder
  • Xizan
  • Xorto
  • Xozat
  • Xweser
  • Xweshnav
  • Yadgar
  • Yezdanshêr
  • Zagros
  • Zal
  • Zana
  • Zanyar
  • Zar
  • Zarav
  • Zargo
  • Zarî
  • Zaxo
  • Zêdan
  • Zêmar
  • Zend
  • Zendîn
  • Zendo
  • Zengî
  • Zerdesht
  • Zerdî
  • Zerdo
  • Zêrevan
  • Zêwer
  • Zeyra
  • Zinar
  • Zîver
  • Zoran
  • Zorav
  • Zoro
  • Zûhat

Navên jina (female)

  • Adan
  • Adar
  • Agirîn
  • Aheng
  • Ajda
  • Ajîn
  • Ajna
  • Ajvan
  • Akrê
  • Alîn
  • Amîda
  • Ara
  • Arda
  • Arîman
  • Arîn
  • Arjen
  • Arjîn
  • Arto
  • Arya
  • Asmîn
  • Asrîn
  • Astan
  • Avashîn
  • Avesta
  • Avîn
  • Avjîn
  • Avzen
  • Awaz
  • Axîn
  • Azîn
  • Azû
  • Bada
  • Balen
  • Baneshîn
  • Barûve
  • Bazê
  • Bazer
  • Bedew
  • Bedewcan
  • Bejna
  • Bejnê
  • Belalûk
  • BelÇîm
  • Belîban
  • Bêlîm
  • Bênaz
  • Bendan
  • Bendewa
  • Berbang
  • BerÇem
  • Berdil
  • Berfê
  • Berfîn
  • Berfo
  • Berî
  • Berîn
  • Berje
  • Berma
  • Bermal
  • Bermalî
  • Bersîn
  • Bervî
  • Berxê
  • Berzê
  • Besê
  • Besme
  • Besna
  • Betul
  • Beyan
  • Beybûn
  • Beysos
  • Bezma
  • Bihar
  • Bihisht
  • Bijarde
  • Bijew
  • Bijya
  • Bînahî
  • Binevsh
  • Birca
  • Birwa
  • Bishkuj
  • Biwar
  • Biþeng
  • Bushra
  • Can
  • Canê
  • Çavgesh
  • Cavresh
  • Cejno
  • Çelîcan
  • Çeman
  • Chawan
  • Cicek
  • Çîmen
  • Çinar
  • Ciwancan
  • Ciwannaz
  • Daliya
  • Darîn
  • Dariya
  • Dariyan
  • Delal
  • Delyana
  • Demen
  • Demgul
  • Derman
  • Derya
  • Desmal
  • Devken
  • Dîana
  • Dîcle
  • Dîdar
  • Dihok
  • Dila
  • Dîlan
  • Dilara
  • Dilawaz
  • Dilba
  • Dilbaz
  • Dilber
  • Dilcan
  • Dilda
  • Dilevîn
  • Dîlîn
  • Dilkanî
  • Dilmest
  • Dilnaz
  • Dilnîgar
  • Dilocan
  • Dîlok
  • Dilorîn
  • Dilovan
  • Dilovîn
  • Dilpak
  • Dilsha
  • Dilshên
  • Dilshîyar
  • Dilsoz
  • Dilvan
  • Dilvîn
  • Dilxwaz
  • Dilxwesh
  • Dilyar
  • Dîwan
  • Edgar
  • Elegez
  • Ernewaz
  • Erzen
  • Erzo
  • Esmer
  • Esmercan
  • Esmerxan
  • Esrîn
  • Êtûn
  • Evîn
  • Evser
  • Ewrîn
  • Ezcan
  • Ezîn
  • Ezmîra
  • Felek
  • Ferashîn
  • Ferzê
  • Fîdan
  • Firyal
  • Gelawêj
  • Gerdan
  • Gerdengaz
  • Gesha
  • Geshîn
  • Gever
  • Gewher
  • Gewrê
  • Gilala
  • Gilêne
  • Gilyaz
  • Girav
  • Gizing
  • Govend
  • Guhar
  • Gul
  • Gulal
  • Gulan
  • Gulasor
  • Gulav
  • Gulavî
  • Gulbanû
  • Gulbaran
  • Gulbarîn
  • Gulbawan
  • Gulbax
  • Gulbeden
  • Gulbejin
  • Gulbend
  • Gulberîn
  • Gulberoj
  • Gulbeser
  • Gulbest
  • Gulbihar
  • Gulbîn
  • Gulcan
  • GulÇîn
  • Gulda
  • Guldar
  • Gulê
  • Gulfirosh
  • Gulîn
  • Gulîshah
  • Gulistan
  • Gulîzar
  • Gulîzer
  • Gulnav
  • Gulnaz
  • Gulnîshan
  • Gulperî
  • Gulreng
  • Gulroj
  • Gulsha
  • Gulshên
  • Gulshêrîn
  • Gulshîn
  • Gulsînem
  • Gulsor
  • Gulveda
  • Gulxatûn
  • Gulxwesh
  • Gulzar
  • Gulzara
  • Gulzerîn
  • Handan
  • Havîn
  • Hedar
  • Hejîn
  • Helbest
  • Hêlîn
  • Hemildar
  • Hermîn
  • Héstan
  • Hetaw
  • Hevdem
  • Hevdil
  • Hêvî
  • Hevîn
  • Hevjîn
  • Hevnaz
  • Hevnîyaz
  • Heyv
  • Hezî
  • Hilbîn
  • Hilvan
  • Hinar
  • Hîvan
  • Hogir
  • Jêla
  • Jêlî
  • Jeliya
  • Jêlyan
  • Jîman
  • Jîn
  • Jînewer
  • Kaja
  • Kale
  • Kanî
  • Kanîmal
  • Kanyaw
  • Karîbar
  • Karîn
  • Kejal
  • Kejaw
  • Kejê
  • Kejel
  • Keser
  • Kesrewan
  • Kewê
  • Kewer
  • Keyna
  • Keyxan
  • Kezîban
  • Kezîzer
  • Kilda
  • Koze
  • Kubar
  • Kulîlk
  • Kurdistan
  • Lalan
  • Lale
  • Lalebend
  • Laleş
  • Lana
  • Lara
  • Lerzan
  • Lêvken
  • Leyna
  • Lezîn
  • Lîloz
  • Lînda
  • Lorîcan
  • Lorîn
  • Mahabad
  • Malîn
  • Marya
  • Medya
  • Mêhrî
  • Melî
  • Melîsa
  • Melîzar
  • Menal
  • Menan
  • Mendê
  • Mercan
  • Mêrdîn
  • Merîvan
  • Mestan
  • Meyfrosh
  • Meyr
  • Mîdya
  • Mîhrîcan
  • Milan
  • Mîna
  • Mirarî
  • Mircan
  • Mizgîn
  • Morî
  • Narîn
  • Narinc
  • Navbihar
  • Navnaz
  • Navrez
  • Naza
  • Nazdar
  • Nazê
  • Nazenîn
  • Nazgul
  • Nazîcan
  • Nazik
  • Nazîre
  • Nefel
  • Nemal
  • Nêrgiz
  • Nerîman
  • Nermîn
  • Nesrîn
  • Nevîn
  • Newa
  • Newal
  • Nîdar
  • Nîgar
  • Nîlufer
  • Nîshtîman
  • Nivîn
  • Novîn
  • Nûcan
  • Nûcîhan
  • Nûdem
  • Nûjen
  • Nûjîn
  • Nûpelda
  • Nûroj
  • Nûsha
  • Nûshîn
  • Pakdil
  • Pakjîn
  • Palorî
  • Pejna
  • Pelda
  • Pelek
  • Pelîn
  • Pelshîn
  • Pergul
  • Perî
  • Perînaz
  • Perîxan
  • Perwîn
  • Peyda
  • Pirjîn
  • Pirnaz
  • Pîroz
  • Porsor
  • Qade
  • Qumrî
  • Ranya
  • Rejan
  • Rejnê
  • Rejyan
  • Rengîn
  • Rêrast
  • Revîn
  • Rêzîn
  • Rihan
  • Rind
  • Rindê
  • Rizan
  • Roberîn
  • Rodîcan
  • Rodîn
  • Roger
  • Roj
  • Rojarya
  • Rojbîn
  • Rojda
  • Rojdî
  • Rojgul
  • Rojîn
  • Rona
  • Ronahî
  • Ronak
  • Rondik
  • Ronûda
  • Roşa
  • Roya
  • Roza
  • Rozerî
  • Rozerîn
  • Roþna
  • Rûgesh
  • Rûken
  • Rûkîye
  • Rûnerm
  • Rûpelda
  • Sêgul
  • Semîyan
  • Şênay
  • Senem
  • Şêngul
  • Seran
  • Serav
  • Serdil
  • Sergul
  • Serpîl
  • Serwet
  • Seryal
  • Şevîn
  • Sewîn
  • Sewza
  • Seyran
  • Shadan
  • Shagul
  • Shahnaz
  • Shamîran
  • Shana
  • Shanaz
  • Shaneshîn
  • Shaxê
  • Shayan
  • Shêne
  • Shengal
  • Shengî
  • Shengîn
  • Shêran
  • Shêrîn
  • Shermîn
  • Shêrzad
  • Sheval
  • Shevîn
  • Shewran
  • Sheyda
  • Shîlan
  • Shoresh
  • Shoxan
  • Sîbel
  • Sîber
  • Şîlan
  • Silîva
  • Sîmal
  • Sîmar
  • Sinaya
  • Sindis
  • Sînem
  • Sîpel
  • Sitî
  • Solîn
  • Sorgul
  • Sosin
  • Spêda
  • Stan
  • Star
  • Stêrk
  • Tajev
  • Têlîcan
  • Temo
  • Tîjda
  • Vejan
  • Vejîn
  • Vîn
  • Waja
  • Weshîn
  • Xasgul
  • Xatûn
  • Xavîn
  • Xemshîn
  • Xeyal
  • Xwezî
  • Yana
  • Yardil
  • Yargul
  • Yekber
  • Yekbûn
  • Yekcan
  • Yekmal
  • Yekser
  • Yekta
  • Yezda
  • Zanya
  • Zara
  • Zarîn
  • Zavil
  • Zaxê
  • Zêbaze
  • Zelal
  • Zêlê
  • Zelîn
  • Zelx
  • Zendê
  • Zera
  • Zeran
  • Zerda
  • Zêrê
  • Zerî
  • Zerîfe
  • Zerîn
  • Zerya
  • Zevîn
  • Zêwê
  • Zey
  • Zeycan
  • Zeynê
  • Zîlan
  • Zilxê
  • Zîn
  • Zînê
  • Zirav
  • Zîvan
  • Zozan

Turkiet fängslar demokratin

I det senaste valet i Turkiet fick pro-kurdiska HDP 13,1 procent av rösterna och blev därmed det tredje största partiet i landet (13,1 % av väljarna innebär 6,9 miljoner röster vilket är ungefär lika många som hela Sveriges röstberättigade). Det förhindrade Erdogan från att bilda regering på egen hand. Han startade därför ett krig mot kurder för att sätta landet i kaos för att stärka sin egen makt. Detta var nödvändigt eftersom ”hot mot landets säkerhet” traditionellt stärker nationen. Kriget i kombination med diverse valfusk resulterade i att AKP fick 49,5 % av rösterna i omvalet fem månader senare. Det räckte gott och väl för att säkra AKP:s  position.


Erdogans ämbetsperiod hade dock gått ut men det stoppade inte maktlystne tyrannen från att agera PM när han i själva verket vad president. Enligt Turkiets konstitution är en presidents uppgift att övervaka regeringen och konstitutionen utan att propagera för något politiskt parti. Men Erdogans bröt kontinuerligt mot denna lag när han dagligen och ihärdigt både talade emot oppositionella partier och propagerade för AKP under hans tal på gator och torg. Inget åtal har väckts mot han ännu. 

I ett senare skede uppvisade valresultat tydligt hans brutala nederlag i de kurdiska städerna. HDP fick överväldigande majoritet i 12 provinser och i 68 distrikt med siffror mellan 54 % procent till 95 %. Kriget som hade startats efter ordinarievalet riktade sig just mot flera av dessa distrikt där HDP hade vunnit överlägset. I staden Şirnex till exempel hade HDP fått hela 85,35 % av rösterna- den staden existerar inte längre och vi har lagt ett nytt ord i vår vokabulär- nämligen infrastrukturellrensning! Liknande scener och mönster återfinns i flera andra städer och samtliga är samhällen där merparten av befolkningen är kurder som har röstat bort AKP. Kriget har nu pågått i princip sedan valet 2015. Det finns inga exakta uppgifter om hur många hus har raserats av Erdogans bomber men det finns officiella siffror över hur många som har dödats. Erdogan själv uppgav att den siffran är 7600 personer, det bör klassas som folkmord. Därtill drevs 300 000 människor på flykt från sina hem,enligt IHD och det bör klassas som etnisk rensning. Det här var turkiska statens brutala kollektiva bestraffning i modern tid mot de väljare som valde HDP före AKP. 

Under tiden pågick trolldomsprocesserna mot journalister, författare, politiker, MR-aktivister och andra intellektuella för fullt. Ett misslyckat kuppförsök under sommaren 2016 gav mer bränsle åt Erdogans härskarpsykos. Med hjälp av de undantagslagar som infördes efter det misslyckade kuppförsöket stängdes 15 universitet ner, 139 pressorgan likaså, 11 500 lärare sparkades, åtskilliga poliser, militärer, åklagare och domare sparkades. 7500 vårdpersonal sparkades också från sina jobb nyligen. Men det värsta hade inte inträffat än. Samtliga folkvalda kommunfullmäktige i de kurdiska städerna avsattes och ersattes med Erdogans egna byråkrater. När vi trodde att kulmen var nådd kom nästa chock igår. Ordföranden för HDP, Selahattin Demirtas och Figen Yuksekdag, tillsammans med nio andra parlamentariker greps i koordinerade tillslag och under hot om våld. Det finns också en arresteringsorder på samtliga 59 parlamentariker som tillhör HDP och HDP som parti är nu bannlyst. Sammantaget är hela denna process ett kallblodigt mord på demokratin och människoliv och ett fullständigt vansinne för att tillintetgöra de mänskliga värderingarna. 

EU, FN och USA måste därför fördöma denna utveckling men än viktigare bör dessa parter ta till olika krafttag för att bokstavligen tvinga Turkiet till att antingen släppa alla fängslade och erkänna kurdernas rätt till mänskliga och demokratiska rättigheter med allt vad det innebär eller att omvärlden med FN:s överseende och i en koordinerad militärintervention invaderar Turkiet. Därför att som det ser ut nu tycks en humanitär militärintervention vara det sista hoppet att tillgå. 6,9 miljoner människors folkvilja sitter bakom lås och bom nu. Fascismen får inte segra! 

Hyckleri av omvärlden

Åtta frågor:

 

-Vilka skogar kan diktaturer bränna utan att världens miljöaktivister reagerar?

-Vilka djur kan skjutas utan tillstånd i massantal utan att världens  djurrättsaktivister reagerar?

-Vilka TV-och radiokanaler, tidningar och annat pressorgan kan stater stänga ner utan att världens pressfrihetslagarna kränks?

-Vilka folkvalda politiker kan diktaturer avsätta utan att det bryter mot de demokratiska principerna?

-Vilka män kan skjutas på gatan, fängslas på obestämd tid, torteras till döds, gasas ihjäl, deporteras, brännas till döds av en viss stat utan att världens  MR-aktivister reagerar?

-Vilka politiker och andra oppositionella och intellektuella kan fängslas, förvisas, egendom konfiskeras eller dömas till godtyckliga dryga böter utan världspolitiker och ledare invänder? 

-Vilka kvinnor kan polisen och medborgargarden våldta, sextrakassera,  tortera, misshandla och dra de i håret för att släpa de på gatan utan att världens  feminister reagerar?

-Vilket folk på hela 50 miljoner kan förbjudas tala sitt modersmål och kan berövas rätten till jobb, rätten bostad och rätten liv utan att sju miljarder andra människor visar sin avsky?

 

Ett svar: Kurdiska skogar, kurdiska djur, kurdiska män och kvinnor, kurdiska pressorgan, kurdiska politiker och kurdiska folket och språket! Jag anser det här vara mer bisarrt än att en utomjording skulle random landa på jorden. Se, läs, reagera, agera för kurdernas rättigheter och friheter! För vårt eget bästa. 

#terrorStateTurkey #UN# EU #USA #FREEKURDISTAN #FREEWORLD

Är islam fascistisk?

Jag är faktiskt troende. Gud har dock utrustad mig och oss människor med förnuft. Då undrar jag om den heliga religionens fundament riskerar att skakas från grunden om jag använder mig av detta sunda förnuft? Jag måste därför testa och ställa frågan om islam är fascistisk¿ Varför? Därför att samtliga muslimska länder är emot en kurdisk stat och varje organiserad kurdisk frihetsrörelse har bemötts med våld och förtryck från muslimska regeringar och folk. Ett återkommande argument för det är att vi alla är muslimer och bör leva tillsammans men att kurder sår split bland muslimer eftersom kurder vill skapa en helt egen stat! Om araber inte hade 22 och om turkar inte hade sju separata stater så hade jag köpt det argumentet. Vidare för att detta argument ska vara någorlunda godtagbart bör samtliga muslimska länder säga upp sina gränser och gå ihop till ett enda stor muslimsk land. Men de håller och vördar om sina gränser, om sina flaggor och om andra symbolik för respektive nation lika hård (om inte hårdare) som de håller i koranen och vördar om Allah och Muhammad.  Men samtidigt massakrerar de andra i syfte att förhindra de från bilda en egen nation. En nation är ju en sammanslutning vars existens erbjuder samma rättigheter och friheter för sitt folk på samma sätt som de som har en nation. Avser inte muslimer att kurder är lika värda och bör ha samma rättigheter och friheter som de?

Med tanke på omständigheterna framstår svaret som ett kristallklart nej. Därför kan inte denna hållning tolkas som inget annat än fascistisk och rasistisk. Kritiker må bemöta det med att vad religion påbjuder och vad människor gör är två helt skilda saker och tillägger att alla inte är såna. Det är då anmärkningsvärt att det aldrig funnits en muslimsk nation/rike/land som tydligt visat tolerans gentemot kurdiska nationsbygget eller respekt för det kurdiska folket. Att inte ett enda av de 22 arabiska länderna är för en kurdisk nation. Det är lika förbluffande att kurder uppfattas som de andra judarna i MÖ av araber som utgör islams ursprung. Och att de av den anledningen har förtryckt och massakrerat kurder under hela historiens gång! Vad är det för fel på judarna är nästa fråga? Varför vill muslimer förinta även judarna? Varför kan inte muslimer i allmänhet acceptera och tolerera att det finns andra gudaläror och andra etniciteter med andra språk, värderingar och traditioner? Varför måste denna respekt, tolerans och acceptans serveras enbart för muslimer? Varför måste de kriga mot de som inte tycker som de själva?

Mor pratade om Xude (uttalas= skjude..kurdiska ordet för Gud) och minnen från barndomen påminner om en god och snäll Gud och profet. Men den verklighet vi erfarit är något helt annat. Därför är det svårt att hitta en bra balans mellan den verklighet vi upplever och det gudomliga.

Idag är det muslimernas offerhögtid vilket vi i varierande grader har firat sedan barndomen. Jag låter bli det denna gång. Det finns absolut inget att fira när den muslimska världen är i färd med att förinta mitt folk. Gud borde påbjuda att var man befriar en annan en gång om året istället för att offra ett djur, det är synd om djuren också. Då hade vi sannolikt haft en bättre värld idag.
#FreeKurdistan #islam

Kurdistan, mitt sköna land

​Kurdistan, mitt sköna land!

Min son! Min familj! Min fädernetrakt!


O ni som jag aldrig glömmer,

såg ni mig nu, skulle ni då känna mig?


Dagarna har malt mig som såpört,

den kurdiska sjukan har tagit all kraft och förmåga.


Jag har blivit en gycklare; nu driver med mig

den pyssling som förr darrade inför mig.


O kamrater, o ni kära i hemlandet!

O broder och stridskamrater mitt i kampen!


Om än jag klagar, är jag inte vanmäktig;

jag kämpar för återförening så länge jag lever.


Jag vandrar vägen fram; skulle mina steg vara matta?

Det är rätt att jag är kraftlös, men jag kommer fram.


Jag färdas över berg och vildmark och stäpp;

jag kommer till sommarvisitet och paradisets trädgård.


Jag kommer för att omfamna min älskade;

jag kommer för att röja undan hindren i min väg.


Jag kommer för att känna det kurdiska bergslandets bris;

jag kommer för att stjäla frukt om natten i kurdiska trädgårdar.


Jag kommer, och då krossar jag vinbägaren;

den söta kyssen utplånar vinets smak.


Jag kommer, och räds ej taggtrådsstängslen;

det skall alltid vara änglarna som segrar och djinnerna som förlorar.


Så länge jag har ljus i mina ögon och kraft i mina ben:

jag kommer och kommer och kommer och kommer och kommer.


Jag kommer så länge jag har styrka, tanke och förnuft;

om jag faller, må ni och Kurdistan leva!


Hêmin, 1974.

Demokrati duger inte längre

democrati

Det värsta med demokrati är att det inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter. Vad innebär det när Donald Trump, Recep Tayyip Erdoğan eller Sverigedemokraterna väljs?

Vi kan och bör gå ett steg längre vad gäller samhällsutvecklingen. Då tänker jag på att demokrati egentligen är överskattat. Det är ett styrelseskick som uppfanns för sisådär 2300 år sen. Har vi någon gång reflekterat kring varför vi har utvecklats på alla plan sedan 2300 år men klamrar oss alltjämt fast vid demokrati?

I västvärlden är demokrati heligt. Och Winston Churchill sa ”Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra.” Det må vara sant, men varför uppfinner vi inget bättre?

Det värsta med demokrati är att det inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter. Någon kanske höjer på ögonbrynen men här nedan ger jag tre exempel på det:

Exempel 1: I samhället X bor 10 000 personer och 9 000 av dem röstar för att slänga ut 4 flyktingfamiljer.

Exempel 2: Landet Y går till folkomröstning om att införa dödsstraff. 51 procent röstar ja och man inför dödsstraff.

Exempel 3: Tio personer sitter vid ett bord och nio av dem röstar för att tortera den tionde.

Samtliga fall var i enlighet med demokratiska principer men var de humana?  Naturligtvis inte.

”Demokrati uppstår när man eftersträvar alla medborgares frihet och jämlikhet och tar hänsyn till deras antal men inte till deras art”, sa Aristoteles. ”En demokrati kan inte existera utan bestämda regler. Frihet betyder inte att man får köra på fel sida av gatan”, sa Indira Gandhi.

Så när dessa demokratins regler sätts ur spel uppstår majoritetstyranni eftersom personen folket har valt styr och ställer hejvilt. Det var precis vad som hände när Adolf Hitler kom till makten och vad som sker i Turkiet med Recep Tayyip Erdoğan på tronen. Samma sak skulle kunna hända i Sverige om SD går från 20 procent av rösterna till 30–40 procent eller i USA om Donald Trump vinner valet.

Maktgalna, rasistiska, fascistiska och despotiska ledare kommer till makten tack vare demokrati.

Så vad bör göras? Vi måste antingen uppfinna ett nytt statsskick eller modifiera demokratin. Om vi väljer det senare nämnda så bör demokratiska beslut i regel prövas mot FN:s deklaration om mänskliga fri- och rättigheter i en särskild institution. Denna institution skulle kunna bestå av experter inom olika juridiska såväl som samhällsvetenskapliga områden. Institutionen måste dessutom vara överordnad demokratiska beslut. Därmed bör demokratiska beslut som direkt eller indirekt berör individer måste prövas i denna institution innan de verkställs. Därför att vissa rättigheter så som rätten till ett liv, rätten till ett arbete, rätten till ett boende och inte minst rätten till sitt modersmål till exempel är medfödda rättigheter och kan inte röstas bort.  Därför får de inte heller bli föremål för folkomröstningar och demokrati.