Turkiet ÄR en polisstat

11193379_1431482247153444_4374049451049006181_n”Snart kan Turkiet vara en ren polisstat i nyislamistisk tappning” skrev Esref Okumus, som är journalist på DN kultur och Turkiet kännare, för några dagar sen. Det må låta klockrent men det är helt fel av Okumus som ändå är en stark Turkiet-kritiker. Det är också en illusion för många andra svenska journalister.
 
Därför att Turkiet alltid har varit en polisstat. De miljontals brott Turkiet begått skulle inte vara möjligt om landet inte var en polisstat. Jag ska härnedan ta upp några ”höjdpunkter.”
 
AKP och Erdogan kom ju till makten i början av 2000-talet.
 
Så 90-talet: Smärre statskupp och N. Erbakan avsätts som premiärminister. Cirka 5000 kurdiska samhällen bränns och plundras. Tusentals kurder mördas och miljoner tvingas på flykt. Kurdiske författaren Musa Anter skjuts till döds av MIT. Hotellet Madimak där den påstådde ateistiske turkiske författaren A. Nesin befinner sig i utsätts för mordbrand. Han undkommer men 37 andra bränns ihjäl. Turkiet förgiftar sin egen premiärminister T. Özal eftersom denne börjar luckra upp tabun kring kurder. Kurdiska tidningen Özgur Gundems redaktion utsätts för bombattentat, två gånger.
 
80-talet: Statskupp av generalen K. Evren. Tusentals människor mördas, fängslas och torteras. Tiotusentals flyr landet till Europa. Yttrande-och pressfrihet stryps kraftigt. Politiska partier tvångs stängs. Författare, förläggare och journalister förföljs. Grundlagen skrivs om. Paramilitära ”livgardet” patrullerar i hela landet och mördar kurdiska intellektuella och framstående affärsmän.
 
70-talet: Statskupp av generalen M. Tagmac. Deniz Gezmiz och tre andra avrättas. Hela den civila ledningen sätts bakom galler. Delar militärens topp likaså. Radio-kanaler och tidningar stängs ner. Böcker bränns. Oliktänkande mördas. Norra Cypern utsätts för turkisk ockupation- pågår än idag.
60-talet. Statskupp av C. Gursel. Turkiet avrättar sin egen PM A. Menderes eftersom denne anses alltför vänsterorienterad. Åtskilliga domare och åklagare avsätts. Vissa universitet stängs ner. Kurdiska och vänsterorienterade förbund och institutioner stängs ner.
 
30-talet: Mellan 70-80 tusen kurder massakreras i Dersim. Hundratusentals tvångsförflyttas. Framstående kurdiska politiker avrättas. Privat egendom liksom mark konfiskeras från kurder.
 
20-talet: 30 tusen kurder massakreras under Sheyh Said upproret. Och 90-tusen under Ararat upproret- de flesta kvinnor och barn. Hundratusentals tvingas till flykt. Kurdiska politiker och andra intellektuella avrättas systematiskt. Kristna kyrkor bränns och mark som tillhör kristna och kurder konfiskeras. Andra språk än turkiska förbjuds.
 
10-talet: Mellan 1,5 till 2 miljoner armenier massakreras. 500 tusen assyrier, syrianer och kaldéer massmördas. 1 miljon greker massdeporteras från fastlandet.
 
Så vad har förändrats? Ingenting annat än att makten har förflyttats från regeringen till att koncentreras till Erdogans person. Brotten landet har begått och begår mot mänskligheten idag är lika avskyvärda som de alltid har varit. Och EU som tidigare strikt följt Turkiets politik ser mellan fingrarna idag.
 
Därför är Ataturks Turkiet och Erdogans Turkiet två sidor av samma mynt. Det ene baserad på ras och fascism den andra baserad på ras, fascism och islamism.</div>

Syrien-konflikten

syrienÄr du förvirrad om Syrien-konflikten? Ok här kommer en förklaring.

DAESH vill skapa ett islamiskt kalifat i Syrien och i Irak. De vill störta Assad och Maliki. De har hjälp av al-Nusra, al-Qaida och ex antal andra terrorgrupper. De har också stöd främst av Turkiet, Saudiarabien och Qatar. Kurder vill upprätta ett självständigt land i norra Syrien-som egentligen är Kurdistan- så de krigar både mot DAESH och Assad. Men Turkiet är emot Kurdistan så de stödjer DAESH och bombar kurder. Det upprör Iran som inte vill se Turkiet lägga sig i Syriens inre politik eftersom Iran vill ha kvar Assad. Men det vill inte USA. Så USA bistår kurder. Det skapar irritation eftersom Turkiet inte vill se något kurdisk stat. Då hamnar Turkiet och USA i kollissionskurs trots att båda är NATO-medlemmar. Det här utnyttjar Ryssland som vill förinta DAESH eftersom de vill också ha kvar Assad. Då är USA och Ryssland allierade i detta krig mot DAESH trots att de är forna fiender. Turkiet söker därför nya allierade och då är Saudiarabien närmast till hands. Men saudierna och Iran tycker olika. Då hamnar de i konflikt med varandra.  Saudierna bistår Turkiet och Iran Hizbullah men Hizbollah är terrorstämplad. Lika mycet som DAESH. Det får Iran se ut som terrorstödjande land. Det gillar inte USA eller Turkiet. Men gillas av Ryssland.  USA och Ryssland krockar igen. Det glädjer Turkiet. Men… […]</em>

FN måste stoppa turkiskt våld

12376245_1028694757172823_7106510603898513645_n

FN:s säkerhetsråds slog fast i resolution 1973 som antogs 17 mars 2011 om upproret i Libyen  att det måste fås till stånd till omedelbart eldupphör och uppmanade världens länder att upprätta en flygförbudszon över Libyen och att använda alla nödvändiga medel för att skydda civilbefolkningen.

Resolutionen var en konsekvens av Gaddafis omdömeslösa förtryck och våld mot folken inom Libyens gränser.

Idag och sedan en tid tillbaka återser vi exakt samma scenario inom Turkiets gränser. Turkiets regering med AKP och Erdogan i spetsen har satt igång militära maskineriet för att förgöra kurdiska samhällens och kurdiska folkviljan.

Städer belägras, utegångsförbud införs, städer och byar bombas både med artilleri, stridsvagnseld, från attackhelikoptrar och från andra tunga militära vapen samt från krypskyttar och specialstyrkor som skjuter på måfå utan att ta hänsyn vare sig till barn, kvinnor eller gamla. 1,3 miljoner människor har internerats i sina egna hem och är utsatta för allehanda våld i alla dess makabra former. Många har också tvingats till flykt. För det finns det bevis nog att åtala Erdogan och hans stab för folkmordsbrott i krigstribunalen i Haag. Under de senaste sex månaderna infördes utegångsförbud 52 gånger och som längst i 14 dagar i staden Nisebin. Kartan visar de belägrade städerna och anmärkningsvärd är att det är samma städer där AKP led svåra nederlag i det senaste så kallade valet, som är föremål för det brutala våldet.  

FN bör därför, utifrån samma grunder få till en resolution mot Turkiet och:

-Kräva ett omedelbart eldupphör och totalt slut på våld och alla attacker mot, och övergrepp på, civilbefolkningen i norra Kurdistan (östra Turkiet).

-Upprätta en flygförbudszon över Turkiet.

-Auktorisera alla medel för att skydda civilpersoner och områden med civilbefolkning

-Förbjuda alla flyg till Turkiet.

-Frysa samtliga tillgångar som tillhör turkiska myndigheter utomlands och bekräftar åter att sådana tillgångar skall användas till det kurdiska folkets fördel

-Etablera en panel med experter för att bevaka, och för att verka för genomförandet av sanktionerna.

-Därmed förenlig med ovanstående punkter tillgodose kurders rätt till självbestämmande.